Louise Möller
Denna underbart konstiga och roliga människa har jag kännt sedan vi var 7 år gamla. Fast då var vi ju inte bästa vänner precis, men när vi var en sisådär 13 år gamla tog vi vårt förnuft till fånga och blev vänner, kanske för att vi två var de enda som började i samma klass på Högstadiet eller så insåg vi helt enkelt att vi trvides i varandras sällskap. Iallafall tiden den gick och nu 5 år senare hade jag aldrig kunnat tänka mig ett liv utan dig, låter som vi typ är tillsammans. Men det är vi ju nästan, vi gör ju oftast allting tillsammans och frågar alltid den andra om vi ska göra det och jag måste säga att jag verkligen trivs med det. Och allting vi gjort och gör tillsammans, vi är så lika fast ändå så olika. Fast att vi tjafsar och tycker olika om saker och visar våra dåliga sidor så finns det ju så många bra sidor hos dig som övervinner och gör dig till den underbara människa du är. Vi har samma sjuka humor och skrattar åt exakt samma saker, vi kan prata med varandra om allt och det viktigaste av allt vi kan vara oss själva i varandras sällskap, inget är konstigt utan det är så vi är.
Lis fis min kära vän, jag älskar dig i vått och tort och kommer alltid finns där för dig no matter what ♥
